tisdag, april 07, 2009

Om mönster

Det finns många anledningar att gilla bibliotek, men en är utan tvekan den fantastiska ordningen. Böcker om brittisk tidigmodern tid finns på Ke.41 och böcker om schweizisk arkeologi under Jh. Allt på sin plats, och sorterat efter författare. Att den banala stackars nakenapan Homo Sapiens lyckats så väl med att lägga världen under sig som en fotapall kan säkert skyllas många faktorer. Men även om vår upprätta gång, våra fingerfärdiga tummar och vårt mångfasetterade struphuvud säkerligen är delförklaringar - vilka utslag av mänsklig civilisation hade exempelvis varit möjliga om vi haft älgfysionomi - så är det svårt att komma runt att den viktigaste förklaringen finns i våra mönsterigenkännande hjärnor. Vi hittar system och samband överallt. Någon ser upp mot natthimlen och hittar stjärnbilder i kaoset av ljusprickar, någon annan tycker sig se ett system för hur de styr våra liv. Vi tolkar undertexten i bibliotikariens kontrollerade ansiktsmimik och förstår att hon är på dåligt humör men vill dölja det (hennes horoskop hade kanske lovat en bättre dag än såhär). 



Det är väl i runda slängar när någon hittar ett mönster snabbare än vi som vi kallar en person smart. Hittar någon mönster som vi inte kan se kallar vi den personen tokig eller vidskeplig. Jag vet inte om Ada är intelligent eller tokig, men jag vet att hon letar mönster. Det är fascinerande hur sytematiska barnlekar är. Tre plask i vattnet med badankan, några vift i luften, ytterligare några plask och sen några vift. Vad händer om jag kombinerar grötskeden med vattenflaskan? Träklossen med tygsköldpaddan? Ibland hittar hon verkligen ett mönster. Nu har hon exempelvis kommit på vad Nej betyder. Hon öppnar köksluckan till slaskhinken,  pekar på den och skakar på huvudet. Så gulligt att ett pappahjärta slår extraslag.

Åter till biblan. På min jakt efter en smart bok, en sån där som har hittat ett mönster som jag aldrig tänkt på, börjar jag bläddra i en bok om konspirationsteorier. I marginalen har en extremt kontrollerad handstil klottrat fullt med kommentarer - "Jasså?!", "Ha!", "Hur vet man det?!" "Inte!", "Viktigt!" - och strukit under nyckelmeningar med hårda blyertsstreck. Någon har hittat ett hemligt mönster.

2 kommentarer:

  1. Att vandra omkring i ett bibliotek och fascineras över katalogiseringens och klassifikationens djungel blir än mer uppenbar när man jämför det svenska klassifikationssystemet SAB ( http://sv.wikipedia.org/wiki/SAB:s_klassifikationssystem ), med Deweys amerikanska decimalsystem ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Dewey_Decimal_Classification ). Uppslag och associering har redan bestämts av någon annan. Det är därför som ett fritt strövande i ett bibliotek är vida mer överlägset än ett sökande på "nätet" med förslag från Adlibris och Amazon av typen: "Andra som har köpt boken, har även köpt dessa böcker..."

    SvaraRadera
  2. Du har så rätt, OpenSource&rekrytering! Det måste vara möjligt att skapa ett tipssystem för böcker rejält mycket bättre än amazons. Har man just läst en bok om en sak kan det ju tänkas att man vill läsa om något annat, men i tipslådan får man idel böcker om ett och samma.

    SvaraRadera