Det är min fasta övertygelse att världen blir alltmer sjyrreburre. Världen 2009 är på de flesta sätt en bättre plats än 1981, då jag föddes, och betydligt bättre än 1949 när min mor föddes, för att inte tala om 1844, när min farfars farmor Severina föddes. Jag har ett ganska stort (om än inte orubbligt) hopp om att världen Ada växer upp i kommer vara ännu bättre.
1981, när jag föddes, levde två miljarder människor i absolut fattigdom (dvs. med en dollar om dagen eller mindre). Vi var då inte fler än fyra miljarder, vilket alltså gjorde att de extremt fattiga utgjorde lite mer än halva världsbefolkningen. Människor i misär var i majoritet. Ur ett historiskt perspektiv var detta dock rena guldåldern. De flesta människor har alltid levat i misär. På Severinas tid var läget etter värre, även om världen var för fattig och ostrukturerad för att hålla sig med statistik som stödjer saken. Men samtidigt som jag växte upp skedde en revolution i tysthet. När jag började skolan var fattigdomen nere i två femtedelar av jordens befolkning, och när jag tog studenten var en tredjedel extremt fattiga. 2005 var antalet en halv miljard färre än mitt födelseår, trots att världsbefolkningen växt med 50%. (Parantetiskt: ibland hävdas att det absoluta antalet personer i fattigdom är det viktiga, inte den relativa procenten. Undersök vad du själv tycker: Skulle du helst leva i en miljardvärld där en procent är olycklig eller en miljonvärld där 99% är olyckliga. Väljer du det första alternativet håller du med mig om att det relativa talet är det väsentliga.) Andelen fattiga är nu en fjärdedel. Fortfarande groteskt många, men tänk vad som hänt! Sen jag föddes har fattigdomen halverats, och jag har inte ens hunnit in i min 30-årskris. 2030, när Ada är 22, räknar man med att den genomsnittsliga världsmedborgaren lever med ungefär samma levnadsstandard som folk i Tjeckien gör idag.
Ingen förklarar dock allt detta så vackert som Hans Rosling. Kanske har ni redan sett klippet, och kanske såg ni tevedokumentären om honom igår. Om inte kan jag inte nog poängtera hur mycket jag rekomenderar er att titta på det. Jag lärde mig betydligt mer om världen av de första fem minuterna av Hans föreläsning än jag gjorde av ett halvårs heltidsstudier på statsvetenskapliga instutitionen i Lund. Titta och njut:
(Alla faktauppgifter har jag fått från världsbankens fattigdomsrapport 2008.)
Inlägg
Positiva budskap om globaliseringen från världsbanken! Är inte det lite som att låna sitt öra till kreationister för att få veta nåt om Darwins teorier? Hur som helst. Även bland kapitalistkramare verkar det finnas delade meningar om vår gyllene fram- och samtid. Detta stod att läsa i Metro häromdagen, dessutom skriven av en liberal journalist med, tror jag, högkyrklig uppväxt:
SvaraRaderahttp://www.metro.se/2009/05/12/10973/myggnat-ar-ingen-langsiktig-losning/
Hej, Stefan!
SvaraRaderaFast statistiken är vad jag förstår den mest använda av alla parter från höger till vänster, oavsett om man gillar Washington consensus eller inte. Det är exempelvis med den man mäter milleniemålen. Har du någon alternativ mer trovärdig källa som säger något annat?
Dambisa Moyo har väl vad jag förstår ett klassiskt nyliberalt budskap - trade, not aid - som man kan tycka vad man vill om, men hon motsäger ju inte att vi har sett en fantastisk välståndsförbättring de senaste trettio åren. (Och visst är Braw från en konservativ prästfamilj.)
Mors!
Dav
Inom vänstern nämner man väl inte världsbanken i andra än svavelosande sammanhang? Bättre alternativ? Nej, jag är bara allmänt skeptisk till att sia med statistik.
SvaraRaderaFin sida du har. Verkar vara sjysst bredd på ämnena. Många bloggar är så trist nischade. Har du något nyhetsbrev så sätt upp info@stefanbergmark.se.
Hej, igen!
SvaraRaderaDet är ju förstås sunt att vara skeptisk till det mesta här i världen, och inte minst till statistik. Kanske är det rentav sant som Stephen Colbert säger: "Statistics are just samples of reality, and reality has a well known liberal bias."
Tack, förresten. Jag försöker vara så bred och trubbig jag kan. Du har fått en förfrågan om att få Dávamejl. Vi ses i parkerna, på gatorna, på internet!
morsning
Dav